Jag stannar ett tag till. Hur länge är nog mest upp till mig, det är ganska enkel matte. Presterar jag så stannar jag kvar längre än 6 månader och presterar jag inte så...ja ni förstår säkert själva. Enkel matte som sagt. Sitter  och beskådar floden från ca 2 meters avstånd medan jag skriver, det är svårt och inte ha detta som favoritställe när man är i Shanghai. Även om det varit 38 grader varmt hela dagen så fläktar det skönt och jag glömmer nästan bort att jag sitter i en ugn. Överallt och runtomkring mig så levererar Shanghai mig nya intryck det här är inte Sverige. Den här känslan måste upplevas den här känslan går inte att beskriva. 

Jag trivs bra här, nästan kusligt hur hemmastadd jag redan blivit under dessa 6 veckor. Allt har gått så lätt här,  allt går så enkelt i Shanghai. Har ingen aning varför men jag gillar det, men jag är inte dum jag vet att 6 månaders slit väntar och det är dags och testa på riktigt vart mina gränser går. Och varför inte testa i en stad där det nästan inte finns några gränser. 

Åker till Korea på torsdag och skall bo där i 4 dagar, har inte hunnit tänka så mycket på den resan utan den får bli vad den blir. Åker mest för att jag måste då jag har ett double entry visa. Men ja... Klart det ska bli kul men jag är redan så inkörd i mitt jobb så jag har redan hunnit stressa upp mig för att jag missar 2 och en halv arbetsdag. Jag vet det där var minsann inte likt Linus men så är det, jag vill bli bättre på det här. Att vilja är att kunna. 

Stort grattis till Per och Jennie för de har nu blivit ett par tills döden skiljer dem åt. Vad jag sett hittills så verkade det vara en perfekt kväll för alla deltagare och båda sa Ja så det var ju tur det. Hade nog blivit lite tråkig stämning på middagen efter annars. 

Nu när jag kommer bo här betydligt längre än väntat så ska jag daska igång bloggen igen, tror det kan vara nyttigt och kanske lite kul för folk och veta hur det kan vara att komma som rookie och arbeta i Kina. 

Det här är inte Sverige.

Best Regards

Linus

Man of Steel var enligt min mening en mycket bra film, ok den platsar kanske inte på topp 5 då den hade några skönhetsfläckar här och där. Men jag ger den lätt en stark 8:a och jag hoppas att min filmnördvän Björn håller med mig där.

Värmen har stigit igen, från att ha varit sköna 25-26 grader med lite lätt duggregn så är mardrömsugnshettan tillbaka, hittade på ett eget ord precis inte så pjåkigt. Som sagt igår mätte vi upp att det var runt 37-38 grader och vi lovade varandra att vi härmed skall beställa mat till kontoret då det blir en smärre skräckupplevelse att gå till restaurangen i hettan.

Samma dag på kvällen bestämde jag mig för att lira fotboll med ett gäng italienare men då var det bara runt 32-33 grader så det var lite behagligare. Skönt att få lira lite trasa igen även om nivån var sisådär så var det förbaskat kul att få känna en kula mot min platta små 42:or.

En kort sammanfattning av fotbollen: första halvleken dyrkad av hela mitt lag, andra halvlek hatad av iaf minst halva laget.

Förklaring: Jag blev trött.

Kort info om italienare och fotboll: Italienare skiter fullkomligt i hur spelet ser ut, enda de bryr sig om är resultatet.

Dagens skratt: När jag sa till italienarna att jag var svensk och varken kunde kinesiska eller koreanska.

Men kul var det och det kommer nog bli mer fotboll med detta härliga gäng som tog det på blodigaste allvar när matchen var igång. Fan måste köpa benskydd.

Imorgon är det 4th July firande for the yanks och jag skall givetvis vara med och celebrera så imorgon är jag ABK(American born Korean) och vi skall till ett ställe som kallas för The Camel aka kamelen. Så skall bli intressant om amerikanarna ställer till med ett jäkla liv då jag förstått att detta är en väldigt viktig dag för the yanks. Enligt menyn blir det barbecue, fyrverkerier och öl och lite mer öl. Hoppas de har öl där annars kan de bli en lite si sådär halvljummen kväll.

Första halvtimmen av Man of Steel var lite halvjobbig att se, då de enligt mitt tycke fått till en väldigt bra scen där Supermans föräldrar säger adjö till sin nyfödda son. Och där Jor-El säger ”our dreams and hopes travel with you” är det så alla tänker när de lämnar bort sitt barn när de ej själva kan ta hand om det? I mina öron lät det väldigt fint och jag hade faktiskt lite svårt att ej fälla en tår där men macho som jag är så gled jag undan det galant till slut.

Men jag tror att alla som vet att de har blivit bortlämnade och inte vet så mycket om sina biologiska föräldrar kan känna igen den känslan som jag kände när jag såg den scenen. För alla måste vi väl ändå fantiserat om hur det kändes och hur det såg ut när våra föräldrar såg oss för sista gången. Måste ha varit fruktansvärt och att få leva med det varje dag går nog inte ens att föreställa sig. Men jag skulle ändå vilja färdas 27-28 år bakåt i tiden och stå där bredvid dem och vittna om hur det gick till när jag blev bortlämnad för gott.

Nästa tisdag skall jag gå och se på Man of Steel igen, nörd som jag är. Dessutom är det tokbilligt, ungefär 30 kr har min kompis lovat mig att det skall kosta då det är både rabatt och halva priset tisdagar. Helt ok pris!

Dags och bygga lite muskler på gymmet….

And tomorrow we will celebrate our Independence Day! Go America!

Hihi