Jag hann inte längre än incheckning innan jag märkte av att jag är på väg tillbaka till Kina. Står och väntar på att få min biljett när jag genast hör nån ropa -Dalian?? Dalian?? Att vänta på sin tur existerar inte riktigt för kineser(finns givetvis undantag). Står plötsligt en äldre herre bakom mig som ropar om planet går till Dalian han tydligen inte sett att hon håller på och hjälper undertecknat och inte fan ger han sig när jag glor "snett" på honom istället så basunerar han ut -Dalian Dalian?? Min koreanska värdinna säger - NEJ för i helvete!! ( hon sa bara nej men i fantasi så la hon till svordomen). Senare på planet skall jag inta min plats med go fönsterutsikt, tro fan så sitter det en kines på min plats redan men ibland så orkar man inte ta fighten så jag bara sätter mig ner på hennes plats men jag gav henne och hennes polare "sneda" blickar också. Gotta love China Sometimes... Kan även tillägga att de sitter och sörplar i sig starbucks latte även om jag på vägen sett att det är strikt förbjudet att ta med sig dricka in på planet....sicken gnällkärring jag är...

Känns konstigt att lämna Korea, tror jag börjar känna mig rätt bekväm med landet Korea och känner även att jag är rätt färdig med Seoul, kommer rikta mitt fokus mer på Incheon och resten av landet hädanefter. Det riktiga Korea enligt mig finns utanför alla neonskyltar och Ho-Bars och höga byggnader och alla dessa vita Barbie dockor som ränner runt där( plastik opererade whitnening paste twillight wannabe tjejer och även killar). Nix pix jag vill umgås med the real deal istället. Börjar känna mig som en Korea veteran snart och att sitta på planet till Korea och från Korea känns inte längre som en stor deal och givetvis underlättar det väldigt mycket att flyget endast tar drygt 2 timmar från Shanghai till Seoul. 

Jag har en väldigt cool syster och jag känner mig privilegierad att ha fått umgåtts med henne och hennes familj i några dagar en varm Augusti månad 2014. Känns som om början på något nytt, ett nytt kapitel i min ännu oavslutade bok om mitt liv och jag ser redan nu fram emot att styra skutan mot Paris och se hur hon har det i Baguette landet. Vill även träffa hennes underbara familj igen och lära känna dem bättre och avnjuta det franska köket och alla dess läckerheter förutom ostron, sniglar och andra konstigheter som de stoppar i sig ( sorry Julie ).

Många frågor har fått svar på den här resan men även många frågor har uppstått och det känns bra att ha min nyfunna syster att bolla tankarna med då vi biologiskt sett sitter i samma båt då vi delar samma mor och det känns även som om vi har många tankar och funderingar som snuddar vid varandra titt som tätt. Kommer alltid vara grymt imponerad av att hon lärde sig det Koreanska språket så snabbt och det har hjälpt henne avsevärt mycket när hon har kommunicereat med våran koreanske moder och övriga släktingar. Hon är mycket bättre än jag när det gäller att kommuncera med våran koreanska familj och är mer passionerad och nyfiken då jag är mer distanserad och inte riktigt är bekväm med att försöka interagera så mycket med våran koreanska familj än. Jag beundrar henne väldigt mycket för detta och jag hoppas att även jag kan agera på detta vis i framtiden. Att kunna språket är förvisso en stor för del men jag kan inte bara skylla på det, det finns så många andra sätt att kommunicera på. Men jag har aldrig varit killen som kommer in i ett rum och tar över rummet utan mer varit killen som kommer in utan att nån ser och som analyserar vad det är för folk i rummet och för att sedan prata med de människor som jag känner mig bekväm med. 

Jag har tack vare min syster fått reda på namnet på min Koreanska fader och även staden där han är född, men det står på koreanska så jag måste återkomma med både namn och födelsestad. Men den staden står väldigt högst upp min lista av städer som jag skall besöka. 

Nu är semestern slut men det var skönt med några dagars semester och nu sitter jag på kontoret i Shanghai och är redo för att rekrytera folk igen till H&M, Zara, J.Crew, Åhlens, IKEA, Husqvarna  Lindex, AstraZeneca och allt vad de heter här i 25 miljoners staden Shanghai...

Lämnar den här boken oavslutad och förhoppningsvis kommer mer material att läggas till inom en snar framtid..

Live long and prosper....

Dalian Dalian!!

Linus